Dalagala

Jag har hunnit med en snabb resa med både arbete och nöje till Dalarna. Närmare bestämt Malung och den radiosända Guldklavengalan.

På dagen repeterades det. Jag hade förutom diverse jinglar till galan ansvar för lite körstämmor här och där. Den nysydda Sailor-dressen kom till användning för första gången.



Men på kvällen svidade jag om till den klänning som blev klar kl 00:05 morgonen före jag skulle åka. Jag gillar att vara ute i god tid… Hårets fästes efter att ha jäst en natt i pincurls och sjal upp i någon slags fuskpage.

Sen var det dags för mingel och drink. Thomas och jag matchade varandra och det var inte planerat. Även min bror följde med upp till Dalarna denna gång och så körde ju Boel ner från Luleå. Även hon i nysydd blåsa med körsbär. Hon matchade fint med röda Converse.

Thomas jobbade samtidigt och gjorde små inför-reportage med Linda som klockbärare. Bredvid Li, projektledare för produktionsbolaget.

Tony var sidekick och Thomas programledare. Tony är en utomordentligt trevlig prick. Och så himla rolig.

Jag träffade Linda där. Det är alltid roligt att träffa henne och nu dröjer det inte så lång till till nästa gång.

Hon är ju tillsammans med Peter i Larz Kristerz och Kalle Moraeus var där också. Vi satt bredvid varandra för andra gången. De där dalmasarna är väldigt trevliga.

Folk trillade in allt eftersom. Här ett gäng karlshamnare jag känner väl.

Och så filmades det här och där. G:son fick för övrigt SKAPs pris som kompositör.

Sen började galan och jag växlade mellan min plats vid bordet och att stå på scenen och sjunga kör. Det funkade bra. Här körar jag för Eva Eastwood som framförde sin låt, Oh Peter.

Min bordsherre Kalle och mitt emot satt Gitte som recenserar musik i P4 Dans och Rita som är musikproducent på P4.

Musikinslagen varierade. Allt från det roliga till det mer seriösa, finstämda och fartiga. Kalle Moraeus spelade sin brors Koppången så vackert så jag blev helt förtrollad och Thomas och Tony ledde oss genom galan.



Efter galan satt vi kvar länge och pratade om allt. Sen orkade jag inget mer utan stupade i säng. Det var den dalagalan.