29 juli 2015

39-veckors kalaskula dokumenterad

Ja, det här är nog första och sista gången jag lägger ut en bild på min mage. Men eftersom bloggen är ett sätt att minnas mitt liv såväl som att förhoppningsvis inspirera någon i något avseende så gör jag det ändå. Man glömmer nog fort när graviditeten är över hur stor magen faktiskt varit och kanske blir jag aldrig gravid igen med tanke på hur svårt och psykiskt påfrestande det var att bli det denna första gång. Och då är det så. 


Jag är stolt över min mage. Den har varit så fin hela vägen genom den här graviditeten och framförallt har den ju producerat det vackraste jag någonsin kommer att vara en del av. Kroppen är en förunderlig maskin. 10 extrakilon har den här graviditeten lagt på min kropp vilket som jag förstått är ganska normalt. Jag hoppas bara att min kropp lyckats ge bebisen allt det den behöver under resans gång.

Med största delen av graviditeten i backspegeln inser jag att jag kommit ganska lätt undan. Mitt illamående var kortvarigt och jag behövde aldrig spy även om det var nära någon enstaka gång. När jag började äta var tredje timme försvann det helt. Foglossningen hade sina jobbiga dagar, främst kvällar, men den hindrade mig aldrig från att fortsätta göra saker jag ville göra. Magmunnen har bråkat vid tillfällen men mjölk, mandel och småätande höll även den i schack. Alla mina värden har varit bra under alla kontroller. Jag har haft tur när väl graviditeten var ett faktum men resan dit var faktiskt oändligt jobbig. Där fick vi inte mycket gratis för er som suger på citatet "Barn skaffar man inte, de får man...". I vårt fall handlade verkligen om att 'skaffa' barn med mycket möda och stort besvär.

Men alldeles, alldeles snart kommer vi att få träffa det där lilla som växt sig stort i mig under 9 månader. Jag tror det blir den bästa dagen i mitt liv.

2 kommentarer:

  1. Hej,
    Har nyligen upptäckt din blogg och ditt Instagram-konto när jag själv hittat tillbaks till att sy. Jag hittar massor med inspiration och hoppas att du fortsätter att skriva och fota när du nu går in i nästa fas i livet.

    Vilket fint inlägg du skriver och så underbart att du dokumenterar din stora vackra mage! Jag kan känna igen dina tankar och minns att jag tänkte lite lika, för ganska exakt 19 år sedan... Jag kommer ihåg det märkliga i att vi åkte iväg två personer och kom hem tre... det tog ett tag innan jag landade i att den där ungen nog faktiskt hade flyttat in för gott. Det har varit en underbar resa att få förmånen att leva med barn, jag tror det är så oavsett hur barnen kommer till en som förälder.

    För mig var det en resa som började fantastiskt och faktiskt har blivit än bättre för varje dag, vecka och år som gått. Från de där urgosiga små rosenkindade bebisarna till kluriga småbarnskommentarer och numera två tonåringar som överraskar nästan varje dag. Att få vara delaktig i barn liv är helt enkelt inget annat än en fantastisk förmån.

    Önskar dig lycka till och att du får en fin start i ditt liv som mamma.

    SvaraRadera
  2. Så fin mage! Stort grattis och lycka till med allt! Kärlek!

    SvaraRadera