Ett år av liv

Vet ni, idag är det exakt ett år sedan Signe börja växa i mig. Att jag vet så exakt är eftersom hon är ett provrörsbarn och att vi gjorde en IVF för att kunna få barn. För exakt ett år sedan återinfördes två befruktade ägg. Det var vårt tredje IVF-försök.

Jag minns varje resa till Malmö. Det var skräckblandad förtjusning, hoppfullhet och rädsla på samma gång. Tänk om det inte skulle gå den gången heller? Skulle det nånsin gå? Dessutom var de tillfällen då äggen skulle plockas ut hemskt obehagliga, plågsamma och ångestladdade och jag grät varje gång. Det finns verkligen roligare sätt att bli med barn på men jag är så tacksam att möjligheten till hjälp finns.

17 dagar senare gjorde vi ett graviditetstest och på stickan syntes äntligen två streck. Vi satt tysta och var försiktigt optimistiska länge. Den ena var mycket svagare så vi vågade nästan inte tro att det var sant. Vi googlade och det stod att även om ena strecket var svagare så var ett streck ändå ett streck. Det fanns liv i mig!

På lilla julafton gjorde vi vårt första ultraljud och fick se två små hjärtan slå. Den bästa julklapp jag nånsin fått. I ungefär 11-12 veckor bar jag på tvillingar, Men hjärtat hos Signes tvilling slutade slå och kroppen tog det ena barnet tillbaka. Det kan fortfarande göra mig sorgsen. Jag undrar vem den lilla personen hade varit. Samtidigt är jag så hjärtinnerligt glad att Signe fick finnas kvar.

Nu är Signe lite över tre månader och varje dag är ett äventyr. Hon utvecklas så snabbt och kärleken till henne är gränslös.
Tacksamheten är stor varje dag.


Kommentarer

  1. Åh, vilket fint inlägg! Jag är så glad för er skull! För oss är det drygt fyra år sedan livet började växa i mig efter en IVF. Jag förundras nästan dagligen över att vi haft sådan tur att vi fått vårt lilla barn.

    SvaraRadera
  2. Så fint! Börjar alltid gråta när jag läser sådant här. Jag fick barn i januari och tänker ofta på hur otroligt häftigt det är!

    SvaraRadera
  3. En jobbig men lycklig resa! Jag blev också gravid efter tre IVF-försök och fick en liten dotter. Men så sju år sedan och en bit över 40 år så blev jag helt plötsligt (oplanerat) gravid med en son. Barn är INTE något man skaffar, det är något man får, om man har tur! Lycka till framöver med din lilla sötnos.

    SvaraRadera
  4. Underbart att allt ändå gick bra och att den lilla fina tösen kom till er. ����

    SvaraRadera
  5. Hjärta och lyckoklöver blev till frågetecken, så var det inte tänkt!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg